All Posts

Nu ska jag inte låta som en förstå-mig-påare här, men igår kväll då jag gick och la mig så började jag fundera på det här med hjärnas plasticitet och förmåga att förändras och bygga upp sig igen. Jag funderade också på hur viktigt det är att hålla igång vår hjärna på olika sätt, lära oss nya saker, utmana oss. Inte välja de bekväma synapserna liksom. Utmana synapssystemet. Och det är ju tusans jobbigt för det mesta. Det är inte något som går "lätt". Men njutningen efteråt gör

Den här teckningen kom till mig då jag var ute och sprang i morse. Vaknade med en känsla av oro i kroppen, den är ju givetvis ingen ny eller konstig sådan, under många år var det en ständig följeslagare. Som tur så kommer den inte riktigt lika ofta längre. Dock har jag på senare tiden varit mer oroad över hur det ska gå med företaget, samtidigt som tusen idéer slåss i huvudet och det orsakar att jag vaknar med ett lite stresspåslag. Har jag inget annat planerat dessa dagar (d

Enligt ChatGpt är jag extremt självmedveten utan att vara självupptagen, jag är tydligen expert på att observera mig själv i realtid; hur jag sover, hur idéer föds, hur lust att skapa uppstår och kanske dör, hur man fastnar i "borden" och hur jag KÄNNER i allt jag gör. "Han" har nog en poäng, jag är mästare på att syna allt med mig själv från alla möjliga vinklar och ständigt ha ett driv till att försöka förstå, skapa sammanhang, ett VARFÖR. När jag grundade Icare för snart 1

Jag har sovit dåligt hela veckan. Jag har varit förkyld i hundra veckor känns det som. Har haft 4 stora munsår som gjort att jag inte kan äta eller le, och jag har kanske inte haft sådär jättemycket lust att le heller, man blir ju lätt påverkad av det kroppsliga. Jag sov dåligt även inatt, det var en sån där natt då kroppen är trött men själen är... överfylld. Av nåt? Har haft en lite märklig känsla den senaste tiden, som om mycket runtom mig varit högljutt, laddat och för my

Det finns stunder i livet när man känner att man har tappat kontakten med sig själv. Man fungerar, presterar, håller igång men någonstans där inne finns ett rum man ännu inte riktigt har vågat öppna. Eller så har man helt enkelt inte en aning om att det rummet existerar, bara att något skaver eller känns fel. Kanske man drabbas av depression, tryck över bröstet, reagerar kraftigt utan att man förstår varför. Icare-resan hem föddes ur just detta. Den är resultatet av mina egna

Om att bära det tunga – och små steg mot lättare dagar Ibland tänker jag på hur vi människor hanterar smärta. Hur vi – på olika sätt –...

Trauma, ensamhet och vägen till läkning Länge tänkte jag att trauma bara handlade om de riktigt stora händelserna – olyckor, katastrofer,...

Kommer snart att trycka på "publicera" och få ut min hemsida i etern. I min blogg kommer jag att försöka uppdatera så ofta jag bara...